Mega Drive 2

Beskrivning

Mega Drive II innebar en teknisk omställning där Segas ursprungliga arkitektur med dubbla kretskort förenklades till ett enda, integrerat system på ett ASIC-chip. Denna revidering innebar att hörlursuttaget och volymreglaget från den första modellen plockades bort, och den stora 8-pinnars DIN-kontakten ersattes av en kompakt 9-pinnars mini-DIN-anslutning. Ljudbilden genomgick också en märkbar förändring: istället för det separata FM-chippet YM2612 använde Model 2 en integrerad YM3438-kärna. Detta gav en renare FM-syntes, men förändringar i DAC-stegen resulterade i det karakteristiska, något tunnare ljud som skiljer sig från föregångarens varmare klang.

Under huven behöll konsolen den pålitliga Motorola 68000-processorn som körs i 7,61 MHz för PAL-regionen, kompletterad med en Z80-processor för ljud och bakåtkompatibilitet med Master System. Systemet hanterar kassetter upp till 40 Mbit och är fullt kompatibelt med Mega CD och 32X. Via mini-DIN-porten levereras komposit- och RGB-signaler, även om stereoljudet saknar den dedikerade förstärkning som fanns i den första modellen.

Fysiskt är Mega Drive II betydligt smidigare och lättare. Konsolen skapades primärt för att optimera tillverkningskostnader och effektivisera produktionen, vilket gjorde den till Segas främsta 16-bitarsplattform under 90-talets senare hälft. För många är den en estetiskt tilltalande uppgradering, även om inbitna samlare ofta väger dess smidiga formfaktor mot de ljudmässiga kompromisserna jämfört med originalet.