Case + Manual: Shellshock

Beskrivning

Shellshock är en intensiv stridsvagnssimulator i förstapersonsperspektiv, utvecklad av studion bakom Tomb Raider och Thunderhawk. Det är en av få tidiga 3D-titlar som uppnådde nästintill teknisk paritet med sin motsvarighet på PlayStation, en sällsynt bedrift under en era då Saturn-portar ofta led av lägre bildfrekvens eller bantat innehåll. Spelupplevelsen vilar på en modifierad version av Thunderhawks motor, optimerad för markbunden förflyttning. Till skillnad från många pansarvagnsspel som prioriterar realism, känns Shellshock som en arkadskjutare; stridsvagnen är smidig, kapabel till snabba manövrar och utrustad med ett höghastighetstorn. Spelets hubb låter spelaren interagera med sin legosoldatgrupp mellan uppdragen för att uppgradera stridsvagnens pansar, omladdningshastighet och sekundära vapen. Detta lätta RPG-element hyllades för att tillföra en känsla av utveckling till kampanjens 25 uppdrag. Tekniskt sett imponerar Saturn-versionen med sitt visningsavstånd och sin bildfrekvens. Medan de flesta 3D-spel till Saturn under 1996 kämpade med “pop-in”, lyckades Shellshock rendera vidsträckta stadslandskap med en relativt stabil bildfrekvens på 30 fps. Som vanligt på Saturn saknar spelet hårdvarubaserad transparens för rök och explosioner, och förlitar sig istället på dither-mönster, men mängden partiklar på skärmen under strid var imponerande för sin tid. Grafiken ackompanjeras av ett atmosfäriskt trip-hop-soundtrack av Martin Iveson, som utnyttjade Saturns interna ljudchip för att bibehålla hög ljudkvalitet utan laddningstiderna som CD-DA-spår medförde. Vid lanseringen blev titeln en framgång hos kritiker, särskilt i Storbritannien och Australien, där Mean Machines Sega gav det 77 % för dess snabbhet och solida 3D-motor. Den allmänna uppfattningen formades av spelets vågade estetik; snarare än en torr militärsimulering lutade Shellshock sig mot 90-talets hiphop- och trip-hop-kultur med graffitidekorerade menyer, urbana karaktärsdesigner och en dialog fylld av slang. Även om vissa upplevde stilen som påklistrad, hyllade kritiker den för att ge en traditionellt långsam genre en välbehövlig injektion av attityd och tempo. I efterhand är omdömena mer balanserade, då man noterar att även om motorn är imponerande, blir uppdragsvariationen med tiden begränsad och de urbana miljöerna kan kännas repetitiva.