Mario & Sonic at the Sochi 2014 Olympic Winter Games

Beskrivning

Mario & Sonic at the Sochi 2014 Olympic Winter Games är den fjärde delen i den olympiskt inspirerade multisportserien. Sega Sports R&D flyttade sin framgångsrika crossover-franchise till Wii U med en designfilosofi som försökte rättfärdiga Nintendos nya hårdvara genom att dela upp spelmekaniken mellan traditionella rörelsestyrda Wii Remote-kontroller och de asymmetriska pekskärmsfunktionerna hos Wii U GamePad. Spelet byggde vidare på licensen och atmosfären från de 22:a olympiska vinterspelen i Ryssland. Som en nyckelutgåva under julhandeln för den kämpande konsolen var målet att upprepa den omfattande framgång som föregångarna nått hos en bredare publik.

Spelupplevelsen kretsar kring en samling av 16 olympiska standardgrenar och 8 fantasifulla “Dream Events” förlagda till Mario- och Sonic-universumens världar. Kärnan i framstegssystemet vilar på att bemästra vitt skilda kontrollscheman beroende på sport; medan grenar som alpin skidåkning och konståkning kräver precisionen hos Wii Remote Plus, utnyttjar andra grenar som skidskytte och skeleton i hög grad GamePad-enhetens gyroskop och pekskärm. En nyhet var läget “Legends Showdown”, en enhetlig enspelarkampanj där spelaren navigerar genom temabaserade områden för att besegra bossar, vid sidan av det finurliga “Action & Answer Tour” som blandade fysiska utmaningar med frågesportsmoment.

Tekniskt sett markerade titeln seriens efterlängtade språng till HD med en levande, ren grafisk stil; att se de omfattande karaktärsgallerierna från båda franchiserna renderade i skarp 1080p, komplett med detaljerad snöfysik och dynamisk ljussättning, innebar ett betydande visuellt kliv från Wii-erans standardupplösning. Vidare introducerades onlinematchning, vilket gjorde det möjligt för spelare att tävla globalt i fyra utvalda grenar (Ski Cross, Snowboard Cross, Short Track Speed Skating och Winter Sports Champion Race) för att samla poäng till sina respektive länder. Spelet drogs dock med strukturella problem och ett ojämnt tempo. Det konstanta behovet av att fysiskt växla mellan den tunga GamePad-enheten och Wii Remotes mellan grenarna störde ofta flytet i lokala flerspelarsessioner, och de obligatoriska handledningarna hämmade navigeringshastigheten i menyerna markant.

Titeln mottog blandad kritik och står sig som en av de lägre rankade delarna i serien. Recensenter berömde den estetiska högupplösta presentationen och den kreativa energin i “Dream Events”, men riktade skarp kritik mot återvunnen mekanik från 2010 års Vancouver-titel och de besvärliga kraven på kontrollbyten. I backspegeln framstår spelet som en funktionell men oinspirerad titel som hade svårt att återskapa den nyhetskänsla som de ursprungliga Wii-spelen erbjöd.