Super 32X

Beskrivning

Mega Drive 32X var en kortlivad hårdvaruenhet utformad för att lyfta den åldrande Mega Drive in i 32-bitseran. Genom att monteras i spelkassettsplatsen som ett svampformat tillbehör utlovade den polygonbaserad grafik, fylligare färger och ökad processorkraft utan behovet av en helt ny konsol.

• Dubbla 32-bitars Hitachi SH-2 RISC-processorer klockade till cirka 23 MHz vardera
• Grafikkrets kapabel till 3D-polygonrendering, Gouraud-skuggning och texturmappning
• Färgpalett på upp till 32 768 färger, en avsevärd uppgradering från Mega Drives begränsning på 64 färger
• 256 KB VRAM med dubbelbuffrat bildläge för jämnare animationer
• Oberoende videoutgång som kombinerar 32X-grafik med Mega Drives ursprungliga bildsignal
• Bibliotek med omkring 40 speltitlar, inklusive konverteringar av Virtua Racing Deluxe, Doom, samt originaltitlar som Knuckles’ Chaotix och Tempo

32X lanserades vid en problematisk tidpunkt. Sega of America marknadsförde enheten som en prisvärd brygga till 32-bitsspel, medan Sega of Japan redan förberedde Saturn. Detta skapade förvirring hos både konsumenter och utvecklare, då många tvekade inför att satsa på tillbehöret istället för att invänta nästa generations konsol. Trots imponerande tekniska specifikationer i förhållande till grundmaskinen innebar det begränsade spelbiblioteket och den snabba introduktionen av Saturn att enheten aldrig fick fäste. Kommersiellt sett blev 32X ett misslyckande med svag försäljning och en snabb avveckling. Den står kvar i historien som ett av Segas mest ökända snedsteg; ett djärvt men illa tajmat försök att förlänga Mega Drives livslängd som istället splittrade Segas kundbas och skadade förtroendet för varumärket.