Star Wars: Episode III – Revenge of the Sith

Beskrivning

Star Wars: Episode III – Revenge of the Sith släpptes som bekant två veckor innan filmen hade premiär, vilket oundvikligen avslöjade handlingen för ivriga fans. Titeln fångar den mörka och tragiska tonen i prequel-trilogins klimax och speglar en designfilosofi som lämnade Battlefronts skjutmekanik eller Knights of the Old Republics RPG-djup bakom sig, till förmån för en renodlad, linjär hack-and-slash-upplevelse. Med tydlig inspiration från EA:s filmlicensierade Lord of the Rings-spel fokuserade titeln på spektakulär närstridskoreografi och tillgängliga kraftfantasier, vilket gör det till ett definierande actionspel under PlayStation 2-erans senare skede.

Spelupplevelsen bygger på en tudelad narrativ där man växlar mellan Anakin Skywalker och Obi-Wan Kenobi medan de kämpar sig igenom droidarméer, separatiststyrkor och slutligen själva Jediorden. Progressionen kretsar kring ett tillfredsställande erfarenhetssystem; när spelare besegrar fiender och hittar gömda holocroner kan de uppgradera specifika Kraft-förmågor, såsom Obi-Wans Mind Trick eller Anakins Force Choke, och låsa upp allt mer komplexa ljussabelkombinationer. En utmärkande aspekt av paketet är det förvånansvärt kompetenta 1-mot-1-läget som låter två spelare duellera på ikoniska arenor med en lista av upplåsbara karaktärer som General Grievous, Mace Windu och Darth Vader. Spelet är även historiskt anmärkningsvärt för ett bonusuppdrag som triggas om spelaren vinner den slutgiltiga duellen som Anakin, vilket resulterar i en alternativ tidslinje där han mördar kejsar Palpatine och tar kontrollen över galaxen själv.

Utvecklingen utmärktes av ett unikt samarbete med filmskaparna. En central egenskap är stridsanimationerna; LucasArts tog in Nick Gillard, filmens ledande stuntkoordinator, för att motion-capture-anpassa ljussabelhugg. Detta gav striderna en autentisk och flytande rytm som sömlöst skiftade mellan pareringar och tunga attacker, allt inom ramarna för vad PS2-hårdvaran kunde prestera. Spelet drogs dock med tekniska brister rörande det fixerade kamerasystemet, vilket ofta skymde fiender under större strider, samt ett tungt beroende av komprimerade FMV-sekvenser (Full Motion Video) tagna direkt från den ofärdiga filmen, vilka ibland ledde till bristande visuell kvalitet och ojämn ljudmix.

Vid lanseringen fick spelet ett generellt positivt mottagande och utmärkte sig som en av de mest mekaniskt kompetenta filmanpassningarna på marknaden. Recensenter hyllade den visceral tillfredsställelsen i ljussabelstriderna och det enorma återspelningsvärdet i flerspelarduellerna, även om den relativt korta kampanjen på fem timmar och de repetitiva droidsstriderna ofta kritiserades. I retrospektiv betraktas spelet som en milstolpe för Star Wars-actionspel före The Force Unleashed, och det minns med värme av en generation spelare som tillbringade otaliga timmar med att bemästra tajmingen i pareringar mot vänner i flerspelararenorna.