The Legend of Zelda: Twilight Princess

Beskrivning

I och med The Legend of Zelda: Twilight Princess levererade Nintendo EAD en mörkare och mer mogen tolkning av spelserien. Som den efterlängtade flaggskeppstiteln vid lanseringen av Wii (och samtidigt som svanesång för GameCube) fångar spelet en avgörande brytningstid för Nintendo. Designen var ett direkt svar på den omdiskuterade cel-shading-estetiken i The Wind Waker, och återgick till den realistiska, råa grafikstil som fansen krävt ända sedan den ikoniska Spaceworld 2000-teknikdemon.

Spelupplevelsen kretsar kring en omfattande berättelse i två världar, där Link måste växla mellan sin traditionella Hylian-form och en förbannad varggestalt, assisterad av den finurliga följeslagaren Midna. Grunden i form av utforskande av enorma, intrikata grottsystem består, men Wii-versionen definieras främst av implementeringen av rörelsekontroller. Spelaren svingar Wii Remote för att utföra svärdshugg och använder Nunchuk för att genomföra sköldstötar eller spinnattacker. Viktigast av allt är att Wii-konsolens sensorbar användes för att sikta med pilbågen, Clawshots och Gale Boomerang, vilket erbjöd en precision och hastighet som snabbt blev den nya standarden för tredimensionella Zelda-titlar.

Wii-versionen är känd för en omfattande strukturell kompromiss: hela spelvärlden spegelvändes horisontellt jämfört med GameCube-originalet. Eftersom Link traditionellt är vänsterhänt, men majoriteten av Wii-spelarna höll rörelsekontrollen i höger hand, spegelvände Nintendo hela kartan, grottorna och karaktärsmodellerna för att svärdsvingandet skulle kännas naturligt för en högerhänt spelare. Den senare definitiva HD-utgåvan på Wii U tog bort många av rörelsekontrollerna och återgick till den ursprungliga GameCube-orienteringen som den korrekta versionen.

Vid lanseringen mottog Twilight Princess universellt erkännande och blev en enorm kommersiell framgång. Recensenter hyllade de atmosfäriska grottorna, den episka skalan i striderna till häst på Epona och den förvånansvärt intuitiva integreringen av rörelsekontrollerna. Även om vissa kritiker i efterhand noterat att svärdsstriderna i huvudsak ersatte knapptryck snarare än att erbjuda äkta 1:1-spårning, hyllades IR-siktet som en betydande uppgradering. I backspegeln ses titeln som en grundbult i Wii-konsolens lanseringsfönster och ett storslaget epos som inledde Nintendos mest kommersiellt framgångsrika era.